På vem då undrar ni? (som inte träffat oss på länge eller inte har Facebook, typ Fru D….)

På det lilla livet som har invaderat min kropp svarar jag! Lyckligt!

Vi har då lyckats bli gravida igen. Naturligtvis är vi mycket glada och förväntansfulla.

Mitt beräknade födelsedatum är den 13 mars.

Vi har redan gjort ett ultraljud. Allt såg bra ut, två armar, två ben, ett huvud, en kropp, ett bultande hjärta och en navelsträng. Det är allt man ser när man bara är 44 mm stor.

Känslan denna gången är lite lugnare, mer pirrigt än nervöst. Nu vet man liksom vad som ska komma ut och hur man kommer känna för det.

Jag kommer få mycket extrakoller då det blev lite panik när Gustav föddes. Det är därför jag redan har fått göra ett ultraljud. Jag kommer få göra minst tre till. Så att dom vet att allt ser bra ut och har koll på den lilla.

Vi har försökt förklara för Gus att han ska bli storebror, vi vet inte hur mycket han fattar. Han säger : ”Åka motorcykel när jag är storebror”…..

När i har badat badkar ihop så har han tvättat magen och pussat på den. Och han är väldigt nyfiken på alla sorters bebisar just nu.

Vi fick med oss en bild på nytillskottet i familjen.

Vi åkte i alla fall till Ven. En liten härlig ö utanför Helsingborg. Vi hade inte bestämt vad vi skulle se, vi tog dagen som den kom. De måste man göra när man har två stycken tvååringar med sig.

Vi hyrde cyklar, Ola körde barnen och Mattias körde bagaget. Jag och Cilla var färdledare. Vi var jätteduktiga på att vara färdledare.

Det var enormt skönt att komma bort lite, andas lite annan luft och göra lite skojiga saker utan press.

Vi bodde på ett Bed&Breakfast som var inhyst i ett gammalt missionshus. Det var mycket trevligt och fint.

Vi åt på en alldeles underbar restaurang. Supergod köttbit med en särdeles god bakad potatis till. Barnen smaskade i sig spagetti och köttfärssås. Gustav tyckte det var lite mysko att det låg en skiva vattenmelon på hans mattallrik, men han blev apgalen när jag försökte ta bort den så det blev nog en härlig blandning.

Vi spelade Yatzy när ungarna till slut somnade. Jag förlorade. Cilla vann. Hon har faktiskt bara nämnt det två gånger sedan dess…;)

Dagen efter var vi till Tycho Brahe-muséet. Det var otroligt intressant men lite jobbigt för barnen, som tur var så var vi rätt ensamma där, så dom fick härja lite.

Det fanns massa roliga gamla spel och lekar utanför som vi roade oss med en stund. Ola och Mattias avslutade med dragkamp. Ola vann. Han är mest baktung tror jag…

På eftermiddagen åkte vi båten tillbaka till Helsingborg, där försökte vi få tag på boende i Helsingborg eller Helsingör. Det blev Scandic i Helsingborg.

Efter en god hamburgetallrik så drog vi oss till hotellet. Både barnen och de vuxna var supertrötta. Vår lille son vägrade dock somna. Han höll sig vaken till kl 22. Bra gjort tycker jag.

Efter en stadig och bra hotellfrukost åkte vi över till Helsingör och Louisiana.  Det var andra gången jag var där och det var lika fantastiskt denna gången. Bara omgivningarna är ju värt resan dit. Utställningen ”Warhol after Munch” var mycket välproducerad och jättekul att se.

Jag fick även till min stora stora lycka se min favoritfotograf ”live” för första gången. Helt plötsligt så hängde dom bara där, fyra vackra printar av Robert Mappelthorpe.  Det var väldigt stort för mig.

Vi tittade även lite snabbt på Sophie Calle utställningen, men det hade behövts många, många timmar att gå igenom alltihop. Jag blev imponerad av henne som konstnär men hon känns för mig inte som en renodlad fotograf.

Nåväl, det var mycket trevligt där, barnen sprang omkring i parken bland alla skulpturer och somnade sött när vi ville gå omkring.

Efter världens dyraste fika på ett italienskt café så tog vi båten till Sverige och åkte hem.

Det var tre härliga dagar  med goda vänner, mycket skratt, underbara ungar och god mat.

Men tyvärr glömde jag kameran hemma.

Hahaha! Trodde ni på den? Nääää.

En mindre bildbomb här då…:)

På rad i cykelkärran.

Middagsvila i hamnen

Världens finaste Majken. Tröttmössa.

Ola tycker om att cykla. Och är en nörd. Men han är min.

Majken övar på sin fjortismin.

Humla på blomma.

Gus tar igen sig i gräset. Det är jobbigt att vara på semester.

Rosor vid huset där vi bodde.

Majken pillar naveln och funderar.

Vårat vackeröga. Trött som få. Envis som ingen annan.

Utsikt mot Danmark

Tycho Brahe-muséet. Mycket intressant och spännande.

Ola och Gustav i en ”snurra-runt-grej”. Den var mycket poppis.

Nåt slags spannmål. Jag och Mattias kunde inte komma överrens om vilket…

Världens dyraste pannkakor. 72 kronor för två, mycket goda, men ändå, pannkakor!

Majken fick också svindyra pannkakor.

Mamma tycker det är kul med vidvinkel. Gus ser lite ut som Toker.

Koncentrerad sandlådelek.

Ven sett från hamnen.

Sötungen på en mur i Helsingborg. Blomman är till mamma <3

Finaste Ekströmarna på Louisiana.

”Kom nu inte för nära……”  ”Men jag vill bara pussas, ju”

En liten prommis i gräset.

Helsingborg.

Så, det var allt för denna gången.

Gustav har börjat på förskolan igen och varit sjuk under helgen. Det hoppade även över på mig och Ola. Tack för det. En förkylning är precis vad man behöver när det är så dåligt väder….

Det var en varm dag. Gustav var på sitt bästa humör och vi andra njöt av konst och en härlig dag tillsammans.

Vi var även till Nordiska akvarellmuséet. Där ställde dom ut en amerikansk konstnär som heter Andrew Wyeth. Jag älskade hans tavlor.

På kvällen så blev det indisk mat på Hälsö.En heldag. Mycket lyckat!

Några bildbevis ska ni förstås få se.

Tycker bara att lilleman är väldigt lik sin morbror på detta kortet. Jag ska tillägga att han gör sig till. Han är jätteglad egentligen….

Min fine tålmodige man som så snällt följde med på två konstgrejer på en dag!

Härligt!

Så det är inte mycket aktivitet här just nu. Men jag har fotat lite. Någon förvånad??

Resultatet:

Vi önskar alla en skön semester och vill ni bada/hälsa på/bjuda på middag/valfritt är det bara att höra av sig!

/Icka

Så nu äter Gus buss penicillin för tredje gången detta år. Yi-bloody-ha.

Just nu är han relativt pigg, han kommenterar det han ser på tv i alla fall, igår satt han bara och tittade. Han är supermammig också, jag får inte vara många centimeter från honom.

Lite tråkigt är det faktiskt, speciellt när det är så superhärligt väder ute.

Men, men det går åt rätt håll i alla fall.

Naturligtvis tänker jag inte vara bara gnällig, jag ska berätta om vår underbara midsommar också.

Som traditionen bjuder så firade vi uppe hos mormor och morfar. Det var en perfekt midsommar med mycket fint väder, det enda negativa är alla mygg.

Gustav fick upleva både dans runt midsommarstången (på avstånd, det var lite läskigt med alla människor), åka ”moppe” (permobil) och ”fuling” (fyrhjuling), känna på vattnet i Bäsingen, gå på skogspromenad ed mormor, morfar och hundarna, hälsa på gammelmormor och kolla på visenter.

Det var verkligen en härlig helg!

Tyvärr så tog jag inga bilder…..

INTE!

Självklart ska ni få se hur bra vi hade det.

Morbror och Gustav busar i hängstolen.

Morfar gav Gustav en krocketklubba. Bad Idea….

Lingonblom.

Gustav tittar på när det dansas runt midsommarstången, en del skepsis en del nyfikenhet….

Dans runt stången i Folkärna.

Det var tryggast på morfars axlar.

Vi träffade en mycket söt hundvalp. Gustav var förtjust och klappade jätteförsiktigt.

Mycket spännande grind.Åkte ”moppe” med Ingela. En av höjdpunkterna.

Otroligt fina Jana på bryggan.

Lite senare på kvällen hittade Gus en hink. Jisses.

En rätt så trött hjälte. En det dröjde ett par timmar innan han somnade.

På midsommardagen var vi och kollade på sådana här! Visentparken är helt omgjord och det var jättekul att komma så nära och titta på dessa mäktiga djur.

En av de yngre visenterna. Ouppfostrad minsann!

Det var rätt så kul att titta på ”kossorna”…

Jana tyckte det var roligast att klättra i äppelträden.

Amanda var lite trött först men sen blev det full fart!

Busungar!

Hon är så himla fin den lilla Amanda.

Uppenerpå!!! Gustavs nya ”trick”.

Sen kommer det två bilder som jag funderar på att inkludera i ett projekt. Det ska få växa fram sakta. Vi får se var det slutar.

Här har jag firat många många midsomrar.

Lupiner i Bjurfors. I slääääpljus… =)

Det var allt för den här gången. En liten bildbomb.

På måndag ska jag och J till ett spännande ställe.

Saker på gång. Stora saker =)

Hoppas er helg blir bra!

På lördagkväll satt vi i vår lilla trädgård och åt mycket god mat, eftersom det var Eva och Raines första besök så var vi tvungna att ta en promenad. Jag såg allt det vackra i naturen och smällde av en del bilder…. =)

På morgonen firade vi Sveriges nationaldag med en glass i Klåva. Mycket trevligt. Gustav var helt lyrisk över besökarna. Han har fått löfte av Raine att han ska få åka traktor på midsommar.

Orkar ni kolla på ett par bilder? =)

Eva

Storebror

Det vackra barnet

Min lilla mamma

Min mycket koncentrerade paps

En tulpan i vår trädgård. Vi har aldrig planterat nån sån. Den har invandrat. Tack för det!

Dom där ögonen. Och den lilla pussmunnen. <3

Raine i solen i Jungfruviken

Smörblommor

OrmbunkeRaine & Gustav. Det var meningen att det lilla barnet skulle somna. Nej, det gjorde han inte….

Nemo luktar på havet

Pappa och Valle äter glass på  nationaldagen.

Nemo har aldrig någonsin fått mat. Stackars vovve….

Gustav busar med mormor.

Annars då? Jo tack. Det är bra. Försöker hitta min väg genom djungeln ungefär. Det ordnar sig.

]]> http://blog.olicka.se/?feed=rss2&p=639 2 http://blog.olicka.se/?p=609 http://blog.olicka.se/?p=609#comments Mon, 24 May 2010 21:13:50 +0000 icka http://blog.olicka.se/?p=609 Så, nu var det gjort. Min slututställning, bilder jag levt med, tänkt på, jobbat med, våndats över, älskat och ibland hatat i närmare tre månader. Först som idé och tanke, senare som fotografering och sen som redigeringsobjekt och printar.

Det har gått upp och ner, fram och tillbaka, det har för det mesta varit kul men ibland har jag slitit mitt hår och fällt ett par tårar….

Jag är nöjd med resultatet.

Tanken bakom detta projekt var att fota människor runt omkring mig, de människor jag gillar och vill ha kvar. Projektet heter 16 – 12.

16 bilder och 12 månader.

Efter ett tag så kom jag på att jag skulle ta en av mina favoritfotografer och härma en bild som den gjort. Då lossnade allt och blev jättebra!

Så här är dom:

Mina killar. Denna bild har egentligen ingen förlaga. Dom satt bara där en dag när vi var ute på promenad och det var så fint.

Min klasskompis Kristin. Fotografen heter Julia Margaret Cameron och hon levde i slutet på 1800-talet i England.

Min svåger Per. Fotografen är rätt okänd men bilden är på Robbie Williams från videon Angels.

Min klasskompis Jossan och hennes mycket trevlige fästman Richard. Fotografen heter Edward Weston och är väl mest känd för sina bilder av paprikor och snäckor.

Världens vackraste Sofia. Hon går på min skola, blivande formgivare.  Här finns ingen egentlig fotograf, jag visste bara att jag ville fota henne som en gammaldags filmstjärna.

Jonna och Lina, mina mammakompisar. Richard Avedon heter fotografen, mest känd för sina mode och dokumentärbilder, helt fantastisk på att fånga människor.

Johan, klasskompis och teoretisk son….

Fotografen heter Hedi Slimane, han fotar mycket snygga människor med alldeles fantastiskt ljus.

Den mycket älskade storebrodern Henrik. I Jungfruviken hemma hos oss. Lennart Nilsson fotade Evert Taube vid havet med nästan exakt samma ljus. Herr Nilsson är väl mest känd för sin bok om hur barn blir till. Han är även en av Sveriges absolut bästa porträttfotograf.

Mini – en mycket modig tjej. Snygg som få, snäll som 17. Min vän.

Fotografen heter Robert Mappelthorpe. En av de största, bästa på ljus och att få fram människors innersta. Dog alldeles för tidigt.

Föräldrarna, de bästa. Fotade på eftermiddagen på vår baksida.

Jag tog Richard Avedon även till denna bild, han gillade att fota rakt upp och ner med bra ljus.

Mina svärföräldrar Uno och Ann-Marie.

Jag visste att jag göra ett enkelt, snyggt, klassiskt porträtt av dom.

Då vände jag mig till maestro, Irving Penn, han dog förra året 92 år gammal och jag uppskattar hans bilder mer och mer.

SnyggAleks, min klasskomis, alltid glad och ett yrväder. Det var kul att fota honom lite lugn och harmonisk.

Jag valde Hedi Slimane till denna också, Aleks passar liksom att bli fotad så här.

Mina ypperligt snygga, underbara tjejer! Anna och Cilla.

Fotografen är svensk, Thron Ullberg. Jag såg honom för första gången på Fotomässan och älskade hans bilder från första stund.

Min lärare Patrik S, han öppnade mina ögon för fotohistoria och jag var hooked!

Fotografen heter Hans Hammarskiöld, en klassisk svensk fotograf som även har knäppt mycket fina bilder på vår kronprinsessa när hon var liten.

Petter, min huvudlärare. Han har öppnat mina ögon för Photoshop, Dreamweaver, Illustrator, InDesign och en massa annat som jag var tveksam till om jag överhuvudtaget ville lära mig ett endaste dugg om. Otroligt kunnig och framför allt förbaskat kul. Om man nu fattar hans skämt. =)

Jag fick inte välja fotograf till denna bilden, modellen är för envis…. Det är i alla fall den mycket berömda svenska fotografen Christer Strömholm, ett självporträtt till och med.

Men kolla här då!

Jag alltså. Ett självporträtt måste man ju ta. Detta var bilden jag kämpade längst med, jag blev aldrig nöjd.

Fotografen är Robert Mappelthorpe, när han tog denna bilden var han svårt, svårt sjuk i AIDS och dog bara ett par månader senare.

Det var min slututställning.

Hope you liked it… =)

http://www.smartson.se/testpilot-550D.html

Inför detta har jag fotat, fotat och fotat lite till. Jag tänker inte avslöja mitt tema nu, det får ni se på utställningen eller här i bloggen om ni inte kan komma….

Såklart ville jag ha med mina killar. Nu blir det inte dessa bilder så jag kan ju visa dom. Mest för att dom är så fina. Och mina. Älsklingar.

Mormor, morfar, morbror och hundarna kom dagen innan. Gustavs lycka visste inga gränser.

Hans födelsedag inleddes med väckning (brutal sådan då han sover som en sten – som sin far), paketöppning och promenad med vovvarna.

Sen kom alla kompisar! Mest tjejer. Bara en kille till har smygit sig in i gänget, Anton.

Det var en helt fantastisk dag med massa kärlek, bus, supergoda tårtor, muffins och bullar och så många fina paket!

Här kommer några bilder:

God morgon sömntuta! Du fyller år i dag!

Morbror och Nemo hjälper till att öppna paket.

Barbapappakudde från mamma och pappa.

Skottkärra från mamma och pappa, resten av paketen från mormor och morfar.

Ratt till vagnen. Mycket uppskattat!

En mycket glad tvååring.

En av favoritpresenterna! Vi har en liten orkester här hemma nu.

Den mycket uppskattade tårtan. Den var smarrig, med fruktmousse.

Det var superkul att blåsa ut ljusen så vi gjorde det två gånger.

Nästan alla kompisar. Två sötnosar fattas. Den ena hade åkt hem och den andra tvekade lite om hon skulle vara med.

Vi hade en härlig dag, Gustav var trött och nöjd också.

Det är rätt fantastiskt att tänka på hur mycket som hänt på två år. Vi har fått en envis, glad, rolig, smart, underbar unge som gör oss förundrade och tacksamma varje dag.