RSS Feed
  1. Favoritmat

    januari 24, 2012 by icka

    20120124-125357.jpg

    Vi har hittat Ellens favvomat!
    Chili con Qourn.

    Precis som vanlig chil con carne men med qourn.

    Hon smaskade i sig en jätteportion igår kväll, och en portion nu.

    Jag har inte varit försiktig med kryddorna, kryddat som vanligt med spiskummin, chilipulver, svartpeppar och lite koriander. Gott blev det!

    När Gus var liten hade han också en favoriträtt, gnocchi med tomatsås. Vi hade det med överallt ett tag.
    Ibland med sojakorv, ibland med köttbullar.
    Det höll i sig några månader.

    Ibland vid matbordet nuförtiden kan han säga: Jag tycker inte om! Vi tror att det kommer från förskolan.
    Men om vi vet att han har ätit det förut så ber vi honom att smaka. 9 gånger av 10 säger han: Ååååå, vad gott.
    I det tionde fallet så tvingar vi honom absolut inte.
    Det finns alltid nåt han äter. Vi försöker att inte tvinga eller tjata runt maten.

    Jag har nyligen läst om hur en del blev tvingade i mat när de var små och hur dom nu är mycket petiga och har svårt för mat.
    Det vill jag absolut inte, han äter så otroligt många maträtter så vi är absolut inte oroliga.

    Dessutom så styr barn över maten för att dom kan.
    Om man avdramatiserar och inte tjatar så brukar det bli bra.


  2. Det obligatoriska AW-inlägget

    januari 23, 2012 by icka

    98% av de bloggar jag läser har under den senaste tiden tagit upp, behandlat, argumenterat, skällt på, kritiserat och recenserat Anna Wahlgren och hennes dotters bok.

     

    Jag har inte läst Felicias bok, kommer göra det när den kommer på pocket. Vi har sett henne på Skavlan, jag har sett henne på morgon-tv, det sammanlagda intrycket är en rätt trasig tjej som säkerligen har haft det skittrassligt.

     

    Men jag har några funderingar om Anna själv. Jag har läst utdrag ur Barnaboken, läst trådar på Wahlgrens forum, sett människan på filmer där ”ömma järngreppet”, ”solfjädern” och ett till ”verktyg” visades, jag har lyssnat på henne i debatter och sett henne på tv rätt många gånger.

    Mitt samlade intryck av henne är att hon absolut inte kan ta kritik, hon tycker bara att hon kan nånting om barn och hon ser inte att andra kanske inte vill göra som hon tycker är den absoluta sanningen.

     

    Alltså, jag har svårt för människor som är tvärsäkra… Jag gillar människor som ifrågasätter idéer, sanningar och sig själva, men om nån säger: Jo, men så ÄR det! Jag har bestämt att det är så och inget nån, någonsin säger kommer få mig att ändra på mig!!

     

    Varningsklockor!!!!

     

    Jag har ett par frågor till Anna Wahlgren. Hon kommer aldrig besvara dom. Men jag ställer dom ändå.

     

    1. Varför tycker du att man ska lära små, små barn att bli självständiga? Bara för att du fick lov att lära dig att ta hand om dig själv tidigt betyder väl inte att det är något eftersträvansvärt?

     

    2. Ska man ramsa sin ledsna man/flickvän/älskare också? Om nån vaknar av en mardröm och ber om lite närhet ska man då bara trycka sina händer mot ryggen tills personen blir stilla och ramsa: God natt god natt sov så gott!

    Om den personen funderar (frågar) vad i hela helvete man håller på med kan man backa ut genom dörren och ramsa lite högre: God natt god natt SOV SÅ GOTT!!!

     

    Om nu personen börjar undra högljutt om du blivit galen så kan du väl ta och skramla lite hemtrevligt med disken och sätta på lite musik!

     

    Tids nog tystnar nog frågorna (skriken). Antingen på grund av att personen tröttnat på ditt idiotiska beteende eller också har den packat sina väskor och lämnat dig…

    (Det skulle jag göra om jag blev så jävla galet behandlad. Men små barn ska man göra så med.)

     

    Vi har två fantastiska ungar.

    Ingen av dom är osäker, båda två har varit tidiga i sin utveckling, dom är inte hämmade på nåt sätt, dom sover ca 12 timmar/natt.

    Inte alls som AW påstår i sin krönika om hur illa AP-föräldrar behandlar sina barn….

    Jag vill inte länka till hennes sida men den hittar ni lätt om ni vill läsa.

     

    Vi uppfostrar våra små efter tre ord: Närhet, kärlek och trygghet.

    Det plus en skopa sunt förnuft kommer man långt på.

     


  3. Min man ta ställning

    januari 18, 2012 by icka

    Jag blir glad när en man säger ifrån också.

     

    Läs här

     

     


  4. ”Tysta” bilder från ett högljutt ställe.

    januari 16, 2012 by icka

    Tre bilder från i lördags som är lugna och tysta. If you know what I mean…. Om ni inte fattar så titta bara och le litegrann.

    :)

    Fru E och Ellen.

    Majken i bollhavet

    Gus i bollhavet


  5. Lilla finaste mormor

    januari 16, 2012 by icka

    Jag satt och kollade genom vad som ligger på min dator. Hade glömt bort den här underbara bilden.

    Det är min morfar som fotat mormor på nån av deras alla utlandssemestrar. Den är så lugn och fridfull och mormor är så fin.

    Ibland saknar jag henne så att det gör ont.


  6. Gustavs dag

    januari 14, 2012 by icka

    20120114-230955.jpg
    Dagen inleddes lite annorlunda, klockan ringde 07:00. Hela familjen skulle upp och iväg. Gus äter oftast två mackor till frukost men idag var han trött och ville ha sin välling.

    20120114-231246.jpg
    Påklädd och strax redo för avfärd.

    20120114-231408.jpg

    20120114-231423.jpg

    20120114-231449.jpg
    Det är tråkigt att åka bil, men lite roligare när en får låna mammas mobil och leka med kameran.

    20120114-231629.jpg
    Vi var på ett lekland idag. Jag har alltid sagt att jag aldrig skulle ta mina barn till ett sånt ställe och att det bara är ett bacillfyllt hus fullt av lata föräldrar och skrikande, dryga barn. Detta var et ljust, trevligt, rätt så nytt ställe i Kungälv. Fräscha lokaler, rent och prydligt och vi hade skitkul! Det fanns olika rum och Gus och Majken hann leka veterinärer, att dom jobbade på Ica( Gus kallar kassörskor, betalare), ha tårtkalas och leka i bollhav, klättra, hoppa på pilatesbollar och åka i en jättehö och jättesnabb rutchkana. Den var snabb. Och kul. Gustav ville göra annat, jag ville åka rutchkana….
    Tur att han har barnsliga föräldrar som gillar att leka.

    20120114-232441.jpg
    Dom hade även tre kalasrum. Vår Lillkorv tyckte att StarWarsrummet var coolast, även om han gillade discorummet också.
    Vi åt lunch där. Inte så bra. Rätt smaklöst, det gillar inte våra barn.

    20120114-232745.jpg
    Efter leklandet åkte vi till ett friluftsområde och tog en härlig prommis på 2.5 km.
    Gustav blev sur för att han inte fick godis på en gång efter lunchen som han brukar få. Då ser man ut så här.

    20120114-233019.jpg
    Vi fick låna Familjen E:s Ergosele när Gus inte orkade gå. Giiiiive meee! Så otroligt skön att bära i. Han väger runt 15 kg och jag kände det knappt.
    Ska ha en sån.
    Och han älskade att sitta så nära.

    20120114-233357.jpg
    Dom orkade leka också.

    20120114-233506.jpg

    Efter Kungälv åkte vi och handlade, lördagsgodis och mat. Gissa vad som var viktigast??

    Han lyckades trilla på vägen in från bilen och slog upp handen. Eftersom det kom blod, så måste han få ett plåster. Blixtenplåster. (prinsessplåstren han hade fick han fruktansvärda exem av.)

    20120114-233924.jpg
    Aj aj!

    20120114-234038.jpg

    Efter en sån här lång dag med många intryck och upplevelser har Gus en tendens att bli otroligt trött och arg. Då vill han sitta ner, ensam och kolla på nåt han sett hundra gånger förut. Nåt han kan utantill. BVC-sköterskan rekommenderade det till oss när vi undrade varför han alltid var så tvärilsk efter en dag med roliga upplevelser och skoj. Han är av den sorten som i lugn och ro behöver sitta ner och inte prata alls. Han sa till mig att sluta störa när jag tog bilden på honom.

    Där är naturligtvis inte dagen slut. Han fick kvällsmat, bada med lillasyster, få ett par tröttutbrott och klappa på mig.

    Men det blev det inga bilder på. Jag halkade nämligen på Ellens flöjt och stukade foten. Så jag satt i smärta i soffan…
    Klanticka.

    Det var en bra dag i det stora hela. Båda barnen hade kul, Ellen älskar att kolla in folk och busade i en annan del av leklandet.

    Och det är alltid kul att träffa våra vänner familjen E.


  7. Ellens dag

    januari 13, 2012 by icka

    20120113-205949.jpg
    Dagen inleddes med lite lätt klättring. Hon hämtade stolen själv och klättrade snabbt upp och slet ner tidningarna.
    Jag tror hon ville ta ner dom och slita dom i bitar, det gör hon väldigt gärna.

    20120113-213849.jpg
    Snabbgos innan hon sätter iväg igen.

    20120113-213956.jpg
    Busar i brorsans säng när jag bäddar sängarna.

    20120113-214100.jpg
    Sliter ut alla tidningar och pillar på kläderna på golvet.

    20120113-214202.jpg
    Inne i garderoben och stökar lite.

    20120113-214419.jpg
    På prommis. Hon sov i nästan 2 timmar. Jag hann stöka och kramas med Gus.

    20120113-214644.jpg
    Kramkalas med storebror.

    20120113-214833.jpg
    Gus ville också knäppa kort.

    20120113-214956.jpg
    Leker i kartongen som kom med hennes nya bilstol.

    20120113-215109.jpg
    Vilar lite på köksgolvet med favoritboken.

    20120113-215244.jpg
    På väg till Ica.

    20120113-215354.jpg
    För att få henne att sitta still så får hon passa min plånbok…

    20120113-215512.jpg
    Supergnällig och en smula klängig medan jag lagar mat (rotfruktsmash och citron-timjan-vitlökskyckling)

    20120113-215638.jpg

    Maten slank ner bra.

    20120113-215732.jpg
    Pyjamasdags. Ikväll duschade jag med Gus så Ola tog hennes kväll. Tills stora sammanbrotten kom, då fick vi byta barn…

    20120113-215839.jpg
    Sista rycket!! Jag hann ta bort henne 1000 ggr innan hon tröttnade. Och jag lär ta bort henne ytterligare 1000 gånger innan hon lär sig.

    20120113-220239.jpg

    20120113-220247.jpg

    Ikväll är det en ligga-nära-kväll.
    Sov gott, Lillhjärtat.


  8. Hur vi gör

    januari 13, 2012 by icka

    När Gus kom visste vi inte vad AP var, hade nog bara hört talas om 5 MM och Anna Wahlgren. Redan från första början ville vi ha Lillkorv nära, han sov hos oss från första början. Men så smög det in lite kommentarer: Ska ni inte lägga honom i vaggan? Ni kommer få ha honom i er säng tills han bli 13 om ni inte lär honom sova ensam.

    Så vi försökte. Vissa kvällar gick det bra och han sov nog ett par nätter ensam.
    Men så kom alla faser och ibland var det enda sättet att lugna honom att ta av sig alla kläder och ligga hud mot hud.
    Jag började stöta Attachment Parenting-begreppet lite överallt och började läsa på om det och insåg att det var vad vi gjort. När vi inte lyssnade på andra utan lyssnade innåt.
    Det var vad som funkade för oss. Ett nära föräldraskap som lyssnade på barnets signaler.
    Gus hade sin spjälsäng inne hos oss fram tills han var runt året, då störde vi honom och han blev arg när vi kom och lade oss. Då flytttade han in i sitt rum.
    Där bodde han tills Ellen anlände, men han kom in till oss nästan varje natt. Han drömde många mardrömmar i en period.

    Vi har samsovit med Ellen sedan dag ett, dom uppmuntrade oss på special-BB faktiskt till det och vår underbara BVC-sköterska är också mycket positiv.

    I perioder har vi bott varsin vuxen med varsitt barn. När Gustav har haft sina värsta trotsperioder har det lugnat honom att sova med pappa. Eftersom jag ammar Ellen fritt så sover vi såklart ihop.
    Hon har sovit bredvid mig i soffan fram till läggningsdags men nu störs hon av oss så nu sover hon i sin säng fram till ca 23:30 och sen sover vi ihop.

    Jag skulle aldrig någonsin utöva makt över mitt barn och använda en metod. Det är fullständigt främmande för oss.
    Det tar numera ca 15 minuter att lägga Gus, beroende på vilken saga han vill höra. Det är väl rätt bra? Och han har aldrig gråtit sig till sömns eller blivit lämnad ensam i mörkret.
    Visst har han kvällar när han vägrar att somna, oftast i samband med att han somnat i bilen eller haft det tråkigt en dag.

    Vi har alltså tre sängar i vårt sovrum.

    20120113-094025.jpg
    Gustavs utdragssäng, storasängen och Ellens spjälsäng.

    20120113-094221.jpg
    Bengt-Bruno (julklapp) får just nu äran att sova bredvid Gus. Filten är den käraste ägodelen.

    20120113-094420.jpg
    Ellens säng med Nallen, snutte och Lutis. Hon gillar verkligen dockan och är väl ljumt inställd till de andra. Men vis av erfarenhet så kan det vara bra att ha nåt att hålla i ibland.

    När båda barnen är mogna för det ska dom få flytta in i ett eget sovrum, tillsammans.
    Men jag hoppas att det dröjer. Jag älskar att vakna med hela min familj samlad och ligga och mysa.
    Naturligtvis lyssnar vi på vad barnen signalerar och när dom är redo så får dom flytta!


  9. Bättre sent än aldrig – Nyår

    januari 12, 2012 by icka

    Vi var hos bästa kompisarna på nyår, vi var 7 vuxna och 5 barn.

    Vi åt god mat, skålade, skrattade en massa och spelade TP.

    Våra barn är ju som dom är så vi fick skåla in det nya året tillsammans hela familjen…. Gus älskade fyrverkerierna. Till en början, det var inte lika kul efter ett tag.

    Gus och Felix inspekterar maten

    Ellen hittade en Mattias att hålla i. Och en boll såklart.

    Bästisarna

    Dignande bord. Alla hade lagat tapas, det blev en brakmåltid. Och så fantastiskt gott!

    Fint dukat var det också.

    Marängsviss. Man blir aldrig för vuxen för det….

    Notera den otroligt stiliga utdragsskivna av masonit. Matti glömde duken, Cilla var djupt imponerad.

    Vuxenfest! Vad som inte syns är Gus som sitter bakom oss och kollar på film. Han sa att vi var alldeles för högljudda.

    Den enda halvbra fyrverkeribilden.

    GOTT NYTT ÅR!

    som sagt, bättre sent än aldrig….


  10. Ett litet dansinlägg

    januari 11, 2012 by icka

    Det här inlägget tillägnar jag Audhumble.
    Hon fick mig att börja titta på Buffy. Så pass mycket att Lillhjärtat dansar till signaturen…
    Varsågod, en liten Ellendans!